Tävlingsvecka

Den här veckan blir fullspäckad, årets näst sista tävling, andra gången som jag rider på kandaret på tävling. 


Må: lösgörande
Ti: programridning
Ons: uteritt
To: bommar
Fre: lösgörande
Lö: tävling 
Sö: tävling


Höst och vecka 40

Veckorna rullar på så fort, jag försöker njuta till fullo av att min fantastiska Ella ger en magisk ridkänsla och bjuder upp till dans varje gång vi tränar. 


Må: jogg
Ti: träning Marika
Ons: tömkörning
To: bomträning 
Fre: träning Kristin
Lö: jogg
Sö: uteritt

En fullspäckad vecka att se fram emot..


Ny vecka

Äntligen är stjärnan klippt och hon invigde nya looken med att slänga av sin matte. Så nu är jag blåslagen igen.


Passet kändes ändå helt okej. Resten avvecklar ser ut såhär! 

Må: jogg
Ti: vila
Ons: uteritt
To: dressyr
Fre: programdelar
Lö: bommar
Sö: dressyr


Vecka 38

Den här veckan är det mycket roligt som händer. Måndagen fick börja med besök hos sjukgymnasten. Nervkläm som utmynnade i känselbortfall i vänsterhanden efter tävlingen igår. Nästan alltid kul att vara mig. 


Tränade på gymmet och fick beröm av min pt att mitt löpsteg börjar bli bättre! Alltid roligt att höra, för just löpningen är svår då jag trampar mycket luft när jag förflyttar vänster foten. 

Ella fick en väldigt välförtjänt vilodag idag. Men kan medge att jag har skaplig ridabstinens efter den härliga känslan igår! 

Prinsessans schema ser ut som följande den här veckan:

Må: vila
Ti: programdelar
Ons: tömkörning
To: bomträning
Fre: dressyrträning hos Marika
Lö: uteritt
Sö: dressyr


Tävlingsdagen

Vilken dag. Mamma, Malin och jag packade in oss i lastbilen med Ella och åkte till vikbolandet. Som alltid sköter Malin markservicen med bravur, jag blir så bortskämd. Så jag kunde fokusera. Mamma hjälpte mig på framridningen. Vi red fram i 30 min, precis lagom med tid.


Härlig känsla inne på banan. Mjukt och väl kommunicerat mellan mig och Ella. Summan är att jag trivs inte riktigt i B:2 då mina kroppsliga svagheter kommer fram och då kan jag inte stötta Ella. 

Domaren tyckte att hon skulle mer upp och ihop. På träning kommer vi dit mer och mer.  Så det är en styrkefråga hos Ella och en finess hos mig för att vi ska klara det under längre stunder. 

Till B:5 försökte vi komma upp lite mer i formen men då tappade jag istället lite av den mjuka kommunikationen och den vill jag inte tappa. Ella blev lite väl uppskruvad. Men vi höll oss på mattan hela programmet förutom en stor miss i kommunikationen i en förvänd galopp. Vi red på 60 godkända % och jag är så fantastiskt nöjd med min sessa och min egna prestation inne på banan. 



Me, myself and I

Sedan 25 maj har min kropp tagit mer och mer skada och blivit mer opålitlig. Inombords kände jag mig arg och frustrerad  till en början, sedan har det gått från dem känslorna till ledsamhet och uppgivenhet, till glädje och tillbaka till ilska och frustration. Att födas in i en annorlunda kropp är svårt, men den största utmaningen är och har alltid varit det mentala att faktiskt acceptera sig själv. Jag vet inte hur känslorna är hos andra med acceptans av sig själva, men jag har haft många demoner som jag brottats med genom åren. Jag vill tro att det har stärkt min självkänsla och gett mig en tro att jag är bra som jag är. Fast det är svårt ibland att acceptera min sits och när kroppen motarbetar mitt psyke. 


Vilan för hjärnskakning gjorde något med min kropp, jag tappade muskler och lade på mig fett, trivdes helt plötsligt inte i min egna kropp. 

Inombords känner jag också hur jag blir långsammare i koordinationen i vänster sida. Stabiliteten i arm och ben har försvunnit. Känseln är borta samtidigt som jag har fått en rejäl överkänslighet för annan beröring. Finmotoriken har också till stor del försvunnit, rörelserna blir stora och ryckiga. Jag får spastiska kramper lika ofta som jag får helt slapp muskeltonus.

Utåt sett kanske det inte syns, men inuti är det en kropp som känns svag, instabil och förrädisk. Jag litar inte på att min fot och ben bär mig tryggt framåt i varje steg jag tar. Det gjorde jag förr. Det gör mig så ledsen och frustrerad. Jag kunde med lite övertalan faktiskt klara det rätt lätt att skala en potatis, nu är det så jävla svårt så jag bara blir arg. Jag vet också att det kommer inte bli bättre om jag inte tränar.

Så är det något jag unnar mig själv så är det habiliterings riktad träning för jag vill ha en kropp som ställer upp för mig i varje steg mot framtiden. 

Styrkan och konditionen är det lätta.

Utmaningen kommer bli koordinationträning och balansträning. 

I allt det här slås jag över hur fantastisk vän jag har i min älskade häst som ställer upp på mig fast hela min vänstersida lever ett eget liv. Jag är evigt tacksam att jag får utvecklas tillsammans med henne och vi gör det dessutom bra. 

Ridningen är en habilitering som alltid kommer vara min närmsta hjälp i allt. Men tyvärr har jag nu en tid haft svårt att se glädjen i den. Det blir bättre för varje dag som går och jag ser glädjen komma tillbaka bit för bit.





Ny spännande vecka

Den här veckan är det tävling igen, det var väldigt länge sen sist så vi lär vara ringrostiga. Men vad kul det ska bli, ser verkligen fram emot det!!!


Må: programdelar
Ti: lösgörande
Ons: uteritt
To: programdelar
Fre: bommar
Lö: lösgörande 
Sö: tävling 

Utvärdering
Må: superpass, fin som jag vet inte i traven, fantastisk i galoppen. Allt kändes väldigt simpelt när vi red igenom programdelarna. 

Ti: skitpass, dragig i handen, låg på överlag. Var som en katapult, bytte hejvilt. 

Ons: uteritt, väldigt lugn men med krut under hovarna

To: red lösgörande och hon var väldigt med mig från början. Hittade inte riktigt känslan i traven men i galoppen fann vi varandra. Red på träns

Fre: red på kandaret, väldigt spänd idag, jag backade av lite med handen och då gör hon det med vilket är självklart. Svårt att komma till arbete idag, i traven sprang hon mest ifrån mig och i galoppen bytte hon galopp från start till mål. Glömmer den här dagen och börjar om på blankt blad imorgon.

Lö: red bommar med mammas hjälp. Jag var ofokuserad, men till slut hittade vi till ett gemensamt fokus jag och Ella och där kändes det superbra. 


Veckan

Planeringen denna veckan här sätt ut såhär.


Må: vila
Ti: vila
Ons: lösgörande jogg
To: bommar
Fre: dressyr 
Lö: lektion Marika
Sö: vila


Utvärdering:

Ons: väldigt ofokuserat från mitt håll, red igenom hörnorna, red serier och slutor. Avslutade när hon var med dig ok.

To: höstens första bomträning, Mycket tempoväxlingar framåt och uppsamla energin för att sänka kruppan och växa uppåt framåt, väldigt härlig känsla i slutet. 

Fre: Ett riktigt superpass, första sedan maj där vi verkligen jobbade tillsammans som en enhet. Magisk känsla. 

Lö: Lektion i Jönköping. Ella kändes lite matt, pigg och glad men lite tung känsla i kroppen. Kanske trött. Hon har gått superbra både torsdag och fredag. Vi red igenom msvb5 och fick klartecken av Marika att få starta. 


Steg för steg

Nu börjar den verkliga resan framåt. Jag är äntligen fullt frisk efter hjärnskakningen som jag drog på mig i maj. Tydligen kunde jag inte vila upp mig som jag borde men en resa till USA kunde inte kommit mer lägligt i slutet av juli. Så mitten av augusti började jag känna mig som mig själv, skönt.


Det jag nu måste arbeta med har jag aldrig varit med om, kort och gott stängde min kropp ner hela vänster sida i och med vilan efter hjärnskakningen. 

Jag är på väg framåt men det går segt, ett steg i taget är siktet inställt på. 

Tack vare min älskade sessa som jag nu har vågat rida på utan stigbyglar, kan vi nu börja med fokuserad sitskontroll. 

Tack vare min fantastiska sjukgymnast så får jag träningshjälp i gymmet, kranio sakral terapi, laserbehandling och kinesisktejpning. 

Allt för att underlätta så att min kropp kan bli stark och koordinerad igen. 

Nu ska vi boosta kroppen med fitline och b12 för att kroppen framförallt ska försöka återhämta sig. 


Hej igen

Hur ska man börja efter ett långt uppehåll, funderade framåt och tillbaka om jag skulle radera bloggen eller hur jag skulle göra. 


Nanook som den här bloggen började med finns inte med oss längre, mer än i våra hjärtan. Jag saknar den bruna pussvänliga pricken och hans upptåg varje dag. När han drev en till vansinne i stallgången med sitt smygande under tiden han gjordes iordning inför ridning. Hur han älskade att löshoppa. När han piaffade under tiden vi knoppade. Hur han taggade till innan för dem vita staketen. 

Han älskade att visa upp sig och han visade mig hur jag skulle komma till att älska det också. Nervositeten försvann inför att tävla och jag blev en skickligare och mer ödmjuk ryttare tack vare honom. 

Att inse att jag inte kommer få sitta på din rygg en sista gång när du byter galopp hej vilt som du älskade skär i hjärtat. 

Älskade Prins, du är otroligt Saknad <3



Planering planering

Scheman, packlistor, planering och omplanering. Är det som upptar min tid just nu. 


Årets meeting börjar närma sig med stormsteg, hade önskat en bättre förberedelse. Istället får vi ta det som ett lärande tillfälle och bara njuta av att jag faktiskt redan är tillbaka så pass mycket som jag är. . . 

Vi åker på torsdag runt 15 och sen kommer det rulla på. 

Torsdag
- ca 15 rullar vi från Grebo 
- 18:00-19:00 ridning på banan
- 20:00 natta hästarna

Fredag
- 06:30 morgonfodring 
- ca 8:00 promenad
- 11:00 jogga
- ca 14:00 promenad
- 16:22 tävlingstart
- ca 20:00 promenad och natta hästarna

Lördag

- 06:30 morgonfodring 
- ca 8:00 promenad
- 11:00 jogga
- ca 14:00 promenad
- 16:34 tävlingstart
- tid? promenad och natta hästarna

Söndag
- 06:30 morgonfodring
- ca 8:00 promenad
- ca 11:00 promenad / jogga
- ca 14:00 promenad
- 16:16 tävlingsstart 
- packa/lasta och rulla hemåt! 




Skrittjobb

Idag har mitt och Ellas jobb i ridhuset gett oss otroligt mycket... jag tror vi skrittjobbade i 45 min och travade i max 5 min.


Jag red öppna, förvänd öppna, sluta, förvänd sluta, skänkelvikning, bakdelsvändningar, halt, ryggning och diagonal slutor. Hon var fantastisk fin de stegen vi tog i trav innan vi rundade av. Skritten kom hon loss i väldigt fint också.

Skönt att få till ett bra pass med härlig lätthet i känslan när kroppen strejkar.... nya tag imorgon! 


Söndag

Idag fick vi Kristins ögon på oss igen, väldigt skönt. Känner mig trygg i hennes händer. I vänster varv måste jag vara kvick i i kommunikationen med höjd vänster hand med bakåt roterad axel i kombination med utflyttad högerhand i en halvhalt. Ur det snabbt ner i neutralläget för att ge Ella belöningen. On repeat! 

I höger varv, vänsterställning med vaden på höger som påminner om att balansera upp sig till ytter. Sedan ur det ställa om till höger.

Utöver detta tänka på att hamna mitt i hennes kropp, nu är jag lite ute till höger och då lutar hon åt vänster. Så ställa mig upp i stigbyglarna, andas och sen sjunka ner igen är ett bra knep. När jag gör rätt är allt plättlätt och när hon har mig i rätt placering är hon okej med att jag kommunicerar med skänkeln.

Imorgon är det äntligen dags för en lektion för Marika igen i Jönköping. 

Tisdag: uteritt
Onsdag: träning för Kristin
Torsdag: programridning 
Fredag: uteritt
Lördag: programridning
Söndag: träning för Kristin 


Äntligen satt jag upp

Det tog 4 1/2 vecka innan jag kunde hoppa upp i sadeln på Ella igen. Ja känslan var mer än magisk. Gud vad jag älskar min underbara kära prinsessa. Riktigt pirrigt i magen av ren lycka. 


Hon är riktigt het och det riktigt glöder i skorna på henne. Hennes sätt att visa att hon har saknat mig tror jag i kombination med den kärleken jag känner från henne i alla övriga situationer. Jag är så tacksam för mitt liv och min fantastiska häst. 



Små steg i rätt riktning

Nu har jag haft tre dagar där jag nästintill har varit fri från huvudvärk.


Jag har hunnit med mitt tredje besök hos sjukgymnasten och idag innebar det även mitt första gymbesök. Det kändes så himla underbart och det varade i 5 minuter. 

Jag har fått ordinerat att jag ska börja rida korta stunder och gymma varje dag resten av veckan. Det är två olika läger jag lite slits emellan. Läkaren säger att jag ska utmana huvudvärken och sjukgymnasten säger att jag ska backa såfort huvudvärken kommer. Får se hur jag lägger upp det, men det blir små steg i rätt riktning och det är det viktigaste för mig! 

Jag hoppas att jag kan sätta foten i stigbygeln och svinga mig upp på Ella till helgen! 



En riktig käftsmäll

Idag var jag i stallet. Jag har börjat må lite bättre och kunnat vara uppe längre stunder utan att huvudet sprängs. Så idag när mamma hade ridit klart Nanook så hoppade jag upp för att skritta av. Ett varv sen blev jag yr och illamående. 


Jag trodde att jag mådde bättre än så. Kan ärligt talat säga att jag fick en rejäl käftsmäll. Jag hade en målbild att jag skulle kunna rida Ella kanske fem min till helgen. Det känns väldigt lång borta i nuläget. 

Jag har anmält mig till ett meeting i juli, kommer jag komma till start? 

Jag ska gå på semester 2 juli för att jobba på världens bästa kollo, kommer jag vara redo att jobba då? 

Just idag är jag väldigt nere, bara att bryta ihop, gråta och sen kavla upp armarna och kämpa vidare...



Laddat batterierna

Så härligt jag kunde genomföra två träningar och jag mådde inte sämre. Det bästa var att få sitta ner och prata med härliga vänner och få lite ny energi. Mår mycket bättre idag tack vare det känns det som. 


Idag ska jag försöka åka iväg och inhandla en ny hjälm och sen fortsätta att ta det lugnt så jag blir frisk.


Sjukskriven för hjärnskakning

När jag började tro att jag skulle kanske sitta på Ella till helgen, så slogs jag omkull igår. På akuten i fem timmar och konstaterar hjärnskakning. Sjukskriven i två veckor framöver minst. 


Kroppen börjar säga upp sig, min vänstra hand och ben börjar så smått leva sitt egna liv. Det som jag alltid försöker kontrollera rinner ur handen på mig. Inatt kändes det som att mitt vänsterben sprang ett maraton mellan de spastiska kramperna. 

Jag måste vila för att bli frisk och det kommer göra min kropp sämre...


Jag har också insett att vår debut i Msv B5 inte kommer gå av stapeln...än, har bara inte hjärta att återta anmälan riktigt än. Det kan ju ske mirakel!



Avramling och vila

I onsdags för en vecka sen föll jag av Ella. Jag har sedan dess inte ridit. Just nu har jag smärta och konstant huvudvärk som pendlar mellan mild och migrän. 


Jag får inte göra någonting och det är svårt. Imorgon ska jag försöka fixa sjukintyg och annat som enbart kräver telefon. Så himla tråkigt, men jag gör vad som helst för att komma tillbaka fort. 

Under tiden som jag vilar så rids Ella av syrran, Johan och Linda. Hon hålls igång, frågan är bara hur brant och lång min uppförsbacke blir innan jag är där igen. Jag saknar det, henne och allt runt omkring. 


Debuten närmar sig

Om 4 veckor rider vi in på banan i ett nytt program. Vi förbereder oss för debuten genom att träna lite extra med hjälp av Marika och förhoppningsvis Kristin när hon orkar. Det är ofattbart att vi ska debutera Msv B5 inom kort med galoppslutor och serie...ska bli roligt. 




Tidigare inlägg
RSS 2.0