Katja - satsande pararyttare

Ett tag i slutet av förra året och årets första starter red jag Ella två gånger om dagen. I söndags var det dags igen. Ella och jag fick i lördags till ett toppen pass. Toppade vi formen för snabbt? I söndags var det dags för tävling efter två månaders uppehåll. Vi skulle göra vår riktiga debut i msv B, lite nervös var jag allt. I tisdags bestämde vi oss att åka, redan då började jag känna av nervositeten. Tillbaka till söndag.

Jag valde att rida på morgonen, här var jag lite stressad. Nu i efterhand så skulle jag följt min plan till punkt och lagt kanske 2/3 min till på ridningen den morgonen. När vi avslutade passet var Ella fortfarande lite på min skänkel i höger varv, med det menar jag att hon inte är ärligt lösgjord i bålen och det visar sig genom att hon ligger på inåt på min skänkel och inte accepterar den.

Efter lite putsning av häst, eller rätt mycket putsning av häst, som resulterade i fina knoppar och glänsande päls! Så åkte vi, jag, Ella och mamma mot Gnesta. Vilken otroligt fin ridanläggning tävlingen hölls på, trevliga människor, lugnt, välskött! Det gillar vi. Det fanns en fullmåtts utebana, där alla red fram. Det fanns även möjlighet att rida fram i ett litet ridhus. Där red vi fram, helt själva. Redan från början märkte jag att Ella inte ville ha mina skänklar nära sig. För att komma intill rider jag mycket skolor i skänkelvikning, öppnor och slutor i alla gångarter. Jag hade en plan som jag tappade bort under framridningen, för jag fokuserade för mycket på att jag inte fick komma intill med skänkeln. Men i övrigt var hon fantastisk fin och lyhörd. Marika hade varit noggrann med att poängtera. Gör två byten på framridningen! Gjorde vi det? Nej.

Inne på banan, dansade vi fram. Nästintill, alla skolor blev inte så bra som vi kan, då jag inte vågade rida med innerskänkeln, för då svarar hon med kick. Hon gjorde två kanon fina inridningar på medellinjen, sen att matte tappa tygeln, det glömmer vi.

Trav ökningarna var de bästa vi har fått till någonsin tror jag på tävling och även skritten. Vilket är väldigt roligt tycker jag. Förr har jag bara åkt med och hoppats på det bästa, nu kan jag påverka inne på banan. I galoppdelen gjorde vi ett bra enkelt byte, här har vi inte riktigt styrkan och tajmingen än för att få till bra 8 meters volter, men det kommer.

Inför första bytet tänkte jag för mycket. Gav alldeles för stor hjälp och Ella blev rädd. Spark bakut där hon påminde matte på ryggen, små hjälper tack! Vi gjorde därefter ett super byte och sen avslutade vi med en härlig galopp ökning!

Summa summarum, det var riktigt kul att komma ut, trots att hela framridningen försvann kunde vi göra ett bra jobb när det väl gällde. Nu väntar en start till och sen trimmar vi vidare, min fina häst <3