Missnöjd och kval

Jag tål inte stress. Syrran går upp i ledning i sin första klass, självklart fantastiskt roligt. Men det ställde till tidsschemat för mig. Knoppa i ljusets hastighet, in med Ella i lastbilen och iväg. Natha vann klassen och mamma fanns på plats för att hejja och föreviga första vinsten med Izzie. Härligt för syrran att hon gick och vann, stolt över hennes fina framgångar. 

Mindre stolt över hur jag bemötte mamma efter min framridning, hon hade ju självklart hjälpt natha med Izzie då hon är lite svår att hantera när hon letar efter Ella. Min kärlek fanns som stöd på framridningen och det kändes sådär ärligt talat, han är fantastisk men jag litar inte på honom när han säger att det ser fint ut... Jag kom inte riktigt till ro. Letade efter mamma istället för att fokusera och tro på mig själv. 

Rider in på banan och Ella blir superspänd. Men hanterade spändheten hos henne riktigt bra, ser jag nu i efterhand på filmen. Det jag är nöjd med är hur fint Ella lyssnade på mig och att vi verkligen kom till ridning inne på banan. 

Nu ska allt bara bli ännu bättre. Med min guidning och Ellas fantastiska tålamod på sin virriga matte satte vi det där efterlängtade kvalet. 



Älskade häst vad jag tycker mycket om dig! 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0