Min röda springare
Igår red jag ett riktigt roligt pass på Nanook. Han var mjuk och fin från början, men loj för skänkeln. Jobbade honom med mycket tempoväxlingar och övergångar för att få honom kvickare i bakbenen. När han kände sig tillräckligt kvick lade han in några byten.
Älskade häst, han älskar att ha en svår uppgift att få arbeta med. Han är så nöjd med sig själv när jag rider lite svårare grejer och han klarar dem.
Vi får i allafall omprov på diagonaler, inte en enda lyckades vi göra utan ett byte inklämt. Haha, riktiga lyxproblem egentligen.
Kommentarer
Trackback
