Att sälja sin bästa vän
Det är inte lätt att besluta sig för att fortsätta utvecklas, i mitt fall betyder det tyvärr att Nanook inte räcker till längre än dit vi har kommit i dagsläget. Vi har haft en otrolig resa tillsammans och den här underbara individen har gett mig så mycket. Han hjälpte mig att hitta tillbaka till glädjen med hästar och ridningen efter att D fick somna in. Jag är honom evigt tacksam för att jag nu har hittat en glöd och envishet till att försöka bli så bra jag bara kan. Förra året gjorde vi tävlingsdebut och i år har det varit en helt fantastisk resa vi gjort tillsammans resultatmässigt.
Att sälja Nanook känns både helt fel och helt rätt. Jag trodde att han skulle bli gammal hos mig, men för att se det från den ljusa sidan. Han kan göra någon annan lika lycklig som han har gjort mig och har om han får vara frisk många år kvar på tävlingsbanorna. För det tycker han är minst lika kul som att hoppa och galoppera i skogen. Jag säljer inte en tävlingshäst utan jag säljer min bästa vän och det gör så himla ont. Men jag vet at någonstans finns den perfekta ryttaren till honom.
Så det är väldigt tungt att ta detta beslut och sälja min bästa vän. Nanook är en underbar individ med en charm som får en att le, med flertalet rävar bakom örat. Jag älskar den här hästen så otroligt mycket. Jag säljer honom för bådas skull. Han ska känna glädje i att bli riden och jag vill inte pressa upp honom till msvA. Det är mitt nästa delmål för att nån dag nå min dröm. Så då måste det här bli ett steg.
Jag hoppas att när jag hittar hans nya ägare att denna kommer älska honom minst lika mycket som jag gjort. För den här hästen ger en så mycket glädje.
Kommentarer
Trackback
