Katja - satsande pararyttare

Idag fokuserade vi på yttersidan. Jag blir lite ostadig i min yttersida när vänster är utåt. Vilket inte är så konstigt men jag vill ju verkligen kunna kontrollera hela min kropp. 

 

Jag ska med yttergtygeln ta korta förhållningar i fingrarna så att han kortar upp sig. Jag ska hålla om hästen en bit nedan för knäet ungefär där jag är som bredast på vaden. För att inte bli klämmande i knäet plus att jag ska få en bättre vinkel i mitt knä och fotled. Därmed kommer jag kunna påverka vänstersidan bättre med min skänkel när jag får bättre vinklar på benet. 

För som jag alltid säger när jag fokuserar på honom så blir han skänkeldöd eller det är vad jag upplever. Men i själva verket som jag fick klart för mig så är det att jag spänner knäna och då flyger skänkeln ut så det som händer är att jag aldrig kommer åt att påverka honom med skänkeln för den ligger inte intill. Men om jag tänker på att vart min vad ska ligga intill kan jag bli kvickare med att påverka även med vänsterskänkeln förhoppningsvis. 

 

Mette tycker att jag ska gå på ordentligt inte vara dum utan bara tydlig att han ska lyssna och vara mellan mina hjälper. Då är han ännu mer fantastisk att rida än vanligt. Han ska alltså vara mellan mina skänklar och hand hela tiden. Nu är det bara att jobba vidare, man blir aldrig fullärd inom hästsporten men man kan alltid bli bättre.