Katja - satsande pararyttare

Detta blir en sådan vecka som kommer bli analyserande, igår fick Ella en välförtjänt vilodag och jag laddade inför träningen idag med Kristian. I slutet av veckan ska jag lägga upp en plan med Nina!

Idag när jag värmde Ella inför träningen så märkte jag på mig själv att jag var osäker. Pratade med Kristian om att jag vill känna att hon väntar på mig. 

Passet började med att vi jobbade rakriktningen och ställning. Fick följa fyrkanten och rida rakt, ställa utåt och sedan ställa inåt. Här såg Kristian vart det brast i vår ram. Jag rider med för lite ytterhjälper, hans beskrivning var som att när jag leder för att ställa svänger jag en hel svängdörr inåt istället för att bara öppna lite på glänt. Vi fick göra halt framför honom och han visade tydligt med tyglarna hur han menade. Då blev det väldigt tydligt i hur jag red och inte inverkade på Ella, han kallade innertygeln för min bästa vän och hans värsta fiende. Inget går utan att ha med sig yttersidan. 

När jag fick koll på min ytterarmbåge som tog ett utåt ledande tygeltag så fick jag plättlätt till en korrekt ställning i nacken. Ur det fick hon ett helt annat shwung och en annan självbärighet. Så det han egentligen ändrade på var att jag måste tänka på mina armbågar och höfter, Ella vill gärna dra mig ur sadeln, om mina höfter och armbågar hamnar rakt ner så nära Ellas rygg som möjligt så blir jag väldigt stabil och inverkar lättare. 

När vi fick koll på oss så fick vi rida öppnor och slutor, det var svårt för där tappade jag stabiliteten och då blev det lite svajigt ibland, men små frekvenser kändes väldigt bra. 

I galoppen märkte jag ännu mer skillnad på bärigheten och där måste jag våga backa bort så att hon bygger styrka och inte lutar sig på mig. Bättre att det händer att hon bryter av och att vi gör om än att jag bär runt på henne. 

Idag var det väldigt roligt att rida, motivation fick sig en törn i söndags tror jag allt, men det är bara att borsta av sig och komma igen! Nu ska jag tjata på Kristian om nya träningstider.