Ner och upp
Idag påminns jag om att min häst på 7 år verkligen är två år efter i sin psykiska utveckling. Hon var superfin från start idag. Det om något är det en unghäst känsla över. Ena dagen på botten och andra dagen på toppen.
Hon väntade på mig och jag lade upp början av passet liknande gårdagens. Hon kändes super och vi tragglade inte mer än nödvändigt. Tränade på galopp till halt övergången några gånger och tillslut så stod hon snällt och väntade på sin matte efter nästa signal. Kände på öppnorna, slutorna och skänkelvikningarna. Kändes lätt även det. Även förvända galoppen samlade hon sig väldigt fint i, den bästa vi har gjort tror jag.
Det är dessa dagar jag gärna hade suttit och bara fortsatt att rida för hon ger en sådan fantastiskt känsla. Men istället avslutade vi när vi hade lekt lite med arbetspiruetter och hon fick tusen klappar och beröm. Stolt häst över att matte är glad och nöjd uppe på ryggen.
Kommentarer
Trackback
